En ensam vandrare
Jacob 1 Mos. 28:10-22
1.
Jag ensam vandrare, ej mat jag fått,
och under huvudet en sten är blott.
Jag vila vill nu här, jag är så trött,
och många prövningar på vägen mött.
Jag tänker på mitt vandrarliv.
Är detta allt jag fått?
Är detta allt jag fått?
Är detta allt jag nånsin fått?
2.
Jag pappan lurade, så ock min bror.
Faderns välsignelse för mig var stor.
men pappan blev ledsen, min bror blev arg.
Nu jag en flykting är, och vägen karg.
Jag ångrar vad jag gjorde då.
Får jag förlåtelse?
Får jag förlåtelse?
Får jag en gång förlåtelse?
3.
Långt fjärran från hembyn jag väntar sömn.
Jag ser en vacker syn, är den en dröm?
Änglar finns överallt, de vinkar till,
Och deras sällskap jag så gärna vill.
Stegen till himmelen jag ser.
Är detta porten dit?
Är detta porten dit?
Ar detta ställe porten dit?
4.
Jag vaknar och jag ser att allt är bort.
En uppmuntran mig ger den drömmen kort.
Jag lyfter upp stenen till minne här,
och förstår att för Gud är jag dock kär.
Jag ger ett löfte till Honom:
Du alltid är min Gud.
Du alltid är min Gud.
Du alltid är min enda Gud.
S.H. Hösten -04