1
Så många år har det gått.
Vi närmar oss gränsen.
Vi snart skall komma
till Löftets land.
Vi är på vägen,
vill framåt skynda.
Snart får vi glömma
bort ökensand.
2,
Så mycket på resan skett.
Vi ännu kan minnas,
kan ihågkomma
vår träldomstid.
En gång vi slavar
var i Egypten,
Men under Guds hand
vi går mot frid.
3,
När vi här lidit av törst,
Du Gud gett oss vatten.
Och när vi hungrat
har Du gett mat.
Manna från himlen
har vi fått äta,
Varje dag samlat
in fulla fat.
4.
En gång Du sade till oss:
”Kom in i mitt rike!”
Vi svarade: ”Ja.”
Vi ville in.
Dock mången gång har
tvivel oss hindrat,
att det uppleva
i våra sinn’.
5.
Du har gett oss ny dag:
Idag är den dagen,
när vi uppmanas
till Dig ila.
Vi vill ta emot
det Du oss bjuder,
Vi vill inträda
i din vila.
6.
Nu bara lite är kvar
av den långa resan.
Snart vi beträder
vår arvedel.
Vi idag tackar
Dig som har lett oss
Här genom öken,
och skyddat väl. S.H. 8/8-05